Sociodukter Gästblogg av Axel Strandberg

Koldioxidutsläpp mäts, kostnader beräknas och avkastningar jämförs. Mer sällan pratas det om social hållbarhet. Beror det på att social hållbarhet är mindre viktig? Eller beror det på ovana att utforma och infoga mått på social hållbarhet i de kalkylmodeller som styr samhällsbyggandet? Det skriver Axel Strandberg om sociodukter i sin gästblogg.

Konventionella fysiska investeringar i bebyggelse och infrastrukturer värderas och siffersätts per automatik. Avkastningen av sociala investeringar syns på längre sikt med effektmått såsom tryggare stadsdelar, minskad segregation eller ökad livskvalitet. En utmaning för ett socialt hållbart samhällsbyggande är att de konventionella kalkylmodellerna saknar dessa effektmått och att avskrivningstiderna är alldeles för korta för att kunna indikera långsiktiga vinster.

Jag heter Axel Strandberg och under våren 2025 genomförde jag en studie i samhällsbyggnad som tar sig an denna utmaning. Studien genomfördes i samarbete med Afry med exempel på samhällsbyggnad från Borås. Resultaten presenterades i juni som en masteruppsats i Strategic urban and regional planning vid Linköpings universitet:

Bridging the Gap: Addressing Community Severance through Socioducts and Social Value in Urban Planning, a case study of Viskans park, Borås.

Studien fokuserade på fenomenet barriäreffekter, hur vägar, järnvägar och annan infrastruktur avskärmar områden från varandra vilket i sin tur skapar segregation, otrygghet och sämre tillgänglighet i staden. Det kan handla om att barn har en riskfylld väg till skolan på grund av en motorväg eller att bostadsområden hamnar i skuggan av ett järnvägsspår och blir avskurna från stadens service och puls.

Studien hade ett särskilt fokus på en fysisk lösning att överbrygga barriärer som med ett relativt nytt begrepp kallas sociodukt. Tänk en bro, men inte vilken som helst. En sociodukt är bred, trygg, belyst, grönskande och fungerar som en förlängning av stadsrummet. Lite som en ekodukt (en bro för djur), en viadukt (en bro för fordon) eller en akvedukt (en bro för vatten) fast för människor och sociala värden. Men sociodukter handlar inte bara om att överskrida fysiska barriärer. Det handlar också om att skapa platser där människor vill röra sig, mötas och vistas.

Sociodukter

Det är hög tid att vidga fokus i samtal om samhällsbyggande och stadsutveckling. Hur vore det att förlänga tidshorisonten i byggandets kalkylmodeller och våga se det långsiktiga värdet i social hållbarhet?

En stad som upplevs trygg, tillgänglig och inkluderande är inte bara bättre för människorna som bor där, den blir också mer attraktiv för företag, investeringar och framtida utveckling.

Sociodukter är en konkret fysisk lösning för att överbrygga barriäreffekter. Men de kan också symbolisera något större att främja rörlighet, bygga bort hinder och skapa samhällen som håller ihop.

Som fallstudie använde jag Borås stad som utmanas av påtagliga barriärer: motorvägen som skär genom staden, järnvägen som stänger in områden och den kuperade terrängen som försvårar rörlighet. Borås har länge brottats med dessa problem och börjat ta stora steg för att hantera dem. I projektet Viskans Park är sociodukter en naturlig del av verktygslådan.

Det är fascinerande hur Borås ser på värdeskapande inom samhällsbyggandet. Det handlar inte bara om att bygga broar eller parker utan också om att skapa en stad som människor vill vara i. Offentlig konst är ett bra exempel, något som i en konventionell kalkyl kanske inte går att räkna hem på kort sikt men som i förlängningen skapar attraktiva miljöer, stärkeridentiteten och gör staden mer levande. Och just där ligger kärnan i socialt värdeskapande: det sociala värdet kan i sin tur generera ekonomiska värden.

Första veckan på nya jobbet

Efter att ha lagt så mycket tid och energi på min masteruppsats känns det otroligt roligt att nu ta nästa steg i min karriär. Genom konsultbolaget A Talent Tech har jag fått möjligheten att arbeta på det kommunalägda bolaget Tornberget Fastighetsförvaltning AB där jag har rollen som marktekniker.

Det innebär kort sagt att jag är ansvarig för kommunens offentliga markytor, en slags beställare av tjänster och planerare för de miljöer som många människor använder varje dag. Jag är bara en vecka in, men jag kan redan säga att jag stormtrivs, både med arbetsuppgifterna och med kollegorna.

Det är hög tid att vidga fokus i samtal om samhällsbyggande och stadsutveckling. Hur vore det att förlänga tidshorisonten i byggandets kalkylmodellerna och våga se det långsiktiga värdet i social hållbarhet? En stad som upplevs trygg, tillgänglig och inkluderande är intebara bättre för människorna som bor där, den blir också mer attraktiv för företag, investeringar och framtida utveckling. Sociodukter är en konkret fysisk lösning för att överbrygga barriäreffekter. Men de kan också symbolisera något större såsom att främja rörlighet, bygga bort hinder och skapa samhällen som håller ihop.

Vi säger tack till Axel för att han ville gästblogga hos oss!