När klimatrisken möter bostadsmarknaden: Vilka har råd att bo säkert?

Gästblogg av: Zachary Kunstman, fastighetsekonom med fokus på klimatrisk

I takt med att klimatkatastrofer blir vanligare ser vi inte bara fysiska skador på bostäder utan också ekonomiska konsekvenser som påverkar hushållens rörlighet, kreditvärdighet och möjligheten att bygga långsiktig trygghet. Därför måste vi börja se klimatet som en central del i bostadsmarknadens ekonomi.

Traditionellt har banker tittat på fem “C:n” vid kreditprövning vilket såklart blir särskilt roligt vid en översättning till Karaktär, Kapacitet, Kapital, Säkerhet och Villkor. Nu menar klimatforskare att det är dags att lägga till ett sjätte: Climate.

Enligt företaget First Street kan klimatrelaterade tvångsförsäljningar kosta långivare över 5 miljarder dollar per år inom ett decennium. Genom att integrera klimatrisk i kreditbedömningar såsom översvämningskartor och brandrisker får både banker och hushåll en mer realistisk bild av bostäders långsiktiga värde.

Klimat som fördyrar

För hushåll i utsatta områden har försäkringspremier skjutit i höjden. I USA betalar vissa hushåll i högriskområden upp till 82 % mer i försäkring än andra. Det påverkar inte bara månadskostnader utan kan också göra det omöjligt att bli beviljad ett bolån. I Florida och Louisiana har privata försäkringsbolag dragit sig ur helt, vilket lett till dyrare statliga alternativ.

Följden av detta är såklart att många tvingas lämna sina hem utan att kunna sälja till ett rimligt pris. De som väntar längst riskerar att bli helt inlåsta ekonomiskt när service försvinner och marknader kollapsar. Samtidigt flyttar allt fler till så kallade “klimatsäkra regioner” till exempel delar av amerikanska Mellanvästern, eller Norden i europeiskt sammanhang. Men dessa säkra zoner riskerar att bli nya exklusiva enklaver. Om efterfrågan ökar utan att tillgången på bostäder hänger med, pressas priserna upp och tränger ut både infödda invånare och klimatflyktingar. Utan proaktiv bostadspolitik med en blandning av inkomstboenden, mobilitetsstöd och transparens kring klimatrisk, förlorar dessa områden sin roll som verkliga fristäder.

Rörlighet = Resiliens

Zacharys forskning visar att tajmingen för en flytt är avgörande för hushållens ekonomiska framtid. De som flyttar tidigt kan behålla kapital och hitta nya bostäder. De som väntar riskerar att bli kvar med osäljbara fastigheter i områden utan service. I praktiken innebär det att rörlighet är en form av klimatresiliens.

För att bygga bostadsmarknader som är både resilienta och rättvisa krävs:

• Öppenhet om klimatrisk vid försäljning och låneansökan

• Klimatdata integrerat i kreditbedömning

• Öppenhet om klimatrisk vid försäljning och låneansökan

• Investeringar i klimatanpassad infrastruktur – både i utsatta och mottagande områden

• Stöd för bostadsöverkomlighet i säkra regioner

• Bättre data om försäkringskostnader och risker

Finanssektorn är redan frontlinjen i klimatkrisen och försäkringar och lån avgör i praktiken vem som kan köpa, sälja och flytta. I Norden har vi en unik möjlighet med starka institutioner, hållbar stadsplanering och sociala trygghetssystem att visa vägen för hur bostadsmarknader kan bli både klimatsäkra och inkluderande. Vi har verktygen. Nu gäller det att använda dem innan det blir för sent.